Växande i skuggorna av våra trädgårdar, ofta förbises och ses som ett ogräs, finns en växt som länge varit okänd för sina dolda egenskaper.
Växen som vi talar om är den vackra och användbara «Fecskefyren» (Chelidonium majus).
Från april till de första frosterna, blommar denna växt och sprider sin starkt gula vätska som har en lång historia av att lindra flera hudproblem.
Den har visat sig vara effektiv mot vårtor, eksem, åldersfläckar och till och med psoriasis.
Men vad gör denna växt så unik och kraftfull? Svaret ligger i de 30 olika alkaloider den innehåller, där varje har sin egen helande effekt.
Fecskefyren tillhör papaveraceae-familjen, och det är inte svårt att förstå varför den har ett så starkt och uppmärksammat intryck.
Växten kan hittas nästan överallt där den inte borde vara – vid vägkanter, på ängar, i skogsbryn och på övergivna platser.
När man bryter stjälken, kommer en orangefärgad vätska ut omedelbart, och det är från denna vätska växten får sitt namn «Fecskefyr» – ”blodsprutande” på svenska.
Växten har även andra populära namn: rödört, bindväxt, getmjölk, hundmjölk – men kom ihåg att inte förväxla den med andra växter med liknande namn.
Vad är det då som finns i denna orangea vätska som gör den så kraftfull? Fecskefyrens helande effekter beror på de alkaloider som finns i den, såsom chelidonin, berberin och koptizin.
Chelidonin hjälper till att hämma celldelning och används främst vid behandling av vårtor,
medan berberin är både svampdödande och antibakteriellt, och koptizin är känd för sina antiinflammatoriska och desinficerande egenskaper.
Dessutom innehåller växten flavonoider, enzymer och harts som också stödjer hudens läkning.
Men användningen av denna växt kräver försiktighet. Fecskefyrens friska saft används främst utvärtes för problem som vårtor, liktornar, åldersfläckar, eksem eller psoriasis.
Dess kraft ligger i kombinationen av proteinspjälkande och celldelningshämmande egenskaper, vilket hjälper huden att läka genom att torka ut vårtor, stoppa inflammation eller minska missfärgningar.
Det är dock inte säkert att använda den inåt, då den kan ha morfinliknande effekter och kan vara farlig, särskilt för barn och gravida kvinnor.
Det bästa sättet att använda växten är att applicera den direkt på huden. För att göra detta, bryt bara stjälken och applicera omedelbart den orangea vätskan på det drabbade området.
Användningen kan upprepas 1-2 gånger om dagen, men det är bäst att inte använda det längre än 1-2 veckor.
Om du vill dra nytta av Fecskefyrens fördelar på lång sikt kan du också göra en tinktur eller hemlagad salva.
För tinkturen, finhacka den friska växten och häll på alkohol (vodka eller hemgjord sprit) eller olja, och låt det stå på en mörk plats i minst 2 veckor. Den färdiga tinkturen kan förvaras i flera månader på en kall plats.
En hemlagad salva kan göras genom att blanda olivolja, kokosolja och bivax, värma blandningen långsamt tills den smälter och häll sedan i små burkar. Salvan kan förvaras i kylskåp i upp till 3 månader.
Fecskefyren är verkligen en skatt, både i trädgården och i ditt eget apotek. Om den används på rätt sätt och med försiktighet, kan vi dra nytta av naturens krafter för att behandla hudproblem.
Om du bestämmer dig för att odla den i din trädgård, är det en bra idé att reservera ett litet utrymme för den så att den kan blomma fram till de första frosterna och ge dig dess helande förmågor.
